Tove

konstaterande: filosofi är underbart. jag blir helt lycklig av att läsa filosofi. på ett konstigt sätt. det är så skruvat att man vet varken ut eller in när man läser och tänker på det.

kollade runt på ett forum och hittade detta, som handlar om en kaffekopp, väldigt märkligt ändå:

"Jag sitter här och ser på kaffekoppen framför mig. Den meddelar sig till mig som en kaffekopp genom mina sanser såsom syn och rörlighet i min kropp (jag kan se koppen från många vinklar beroende av hur jag flyttar mig själv i rummet). Kaffekoppen är en kaffekopp för att dens uttryck samsvarar med vad jag vill säga är mitt begrepp om en kaffekopps utseende. Den har en speciell form, har hank att hålla i och är av ett material som är ägnat att hålla på kaffen och dricka kaffen utav. Jag menar mig själv klart kunna skilja mellan en kaffekopp och ett vattenglas, samt mellan kaffekoppar av olikt material och form men ändå kunna avgöra om det är en kaffekopp (eidetisk variation för att säga det på Husserls språk). Kaffekoppen är en kaffekopp för att den är satt samman av de kvaliteter som utgör en kaffekopp, dessa kvaliteter är kvaliteter som jag själv ger den. Människan har ett sanseapparat som är ganska så unikt då apparatet finns strukturerat i den männskliga anatomin, ögonen hos människan och hjärnan hos människan har sin helt unika utformning i förhållande till andra djur. Det är för exempel helt klart att en fladdermus vill sansa kaffekoppen något helt annorlunda än en människa.

Om alla människor dör. Är kaffekoppen fortfarande en kaffekopp?"