Tove

Nu ska länken till min nya blogg funka! Så nu slipper ni leta lägenheter på Hybel...

Har precis flyttat min blogg till Wordpress, så numer finner ni min blogg här: www.toveee.wordpress.com


Anledning: smidigare bloggverktyg.

Ibland när jag inte har något att göra brukar jag läsa igenom mina gamla inlägg här i bloggen. Jag har ju trots allt bloggat sedan 2006. Ganska sjukt ändå. Hur som helst, detta gör jag mest för att se vad jag gjorde och tänkte om saker och ting. Väldigt underhållande faktiskt! Det jag tycker allra bäst om att läsa är inläggen från mitt år i Frankrike. På något sätt finns det så mycket känsla i dem och när jag läser ett inlägg känner jag direkt vad jag tänkte och kände just i det ögonblicket. Det är ganska häftigt ändå! Hur som helst så insåg jag, när jag idag läste gamla inlägg, att min blogg blivit riktigt tråkig. Visst, jag har aldrig gjort något för att anstränga mig och skriva bra utan skrivit för att jag velat och när jag haft något speciellt att säga. Jag har heller aldrig haft något syfte med min blogg, inte föröskt få många läsare eller någonting, utan min blogg har mest funnits till för mig. Som en dagbok. Jag har aldrig varit dagbokstypen, så därför passar bloggtypen mig bättre. Visst det blir inte lika personligt för mig själv, jag kan inte skriva allt eller vad som helst, men jag kan ändå tolka sättet jag skriver på. Jag kan tänka när jag läser ett gammalt inlägg att "ja, men det var ju såhär jag ville skriva istället, men det passade sig inte" eller så minns jag en hel händelse/situation bara genom att läsa mina enkla små ord om denna. Och det är riktigt kul.

Tillbaka till tråkigheten så insåg jag även att antingen fortsätter jag utan motivation och skriva massa tråkiga saker som inte hänger ihop eller så skärper jag mig och återinför Tove i bloggen. Jag kommer att försöka med det sistnämnda, men även om man bara vill skriva en sak ordentligt tar det tid som man kan lägga på andra saker än på att sitta vid datorn. Förr när jag spenderade timmar om dagen vid datorn kunde jag ägna mig åt detta utan problem, men nu har jag bättre saker att lägga min tid på. Jag tror att det jag egentligen vill säga, utan utsvävningar, är att jag ändå saknar att kunna läsa min personliga blogg. Den kommer att komma tillbaka, jag ska bara finna motivationen först. Det är trots allt riktigt kul att skriva.

Sålänge bjuder jag på detta inlägg från slutet av mitt år i Frankrike. Kan säga att jag skrattade rejält när jag läste det nyss. Så mycket skratt och minnen. Minns speciellt hur jag två helger innan hade varit och träffat Erik i Paris, men det var det fortfarande ingen som visste om så jag kunde inte nämna det, även om det förmodligen var den mest fantastiska och spännande upplevelsen på hela mitt år i Frankrike. Det var svårt, haha. Förstår dessutom inte hur jag kunde hålla mig ända tills någon vecka efter att jag kommit hem innan jag berättade det. Ganska roligt ändå. Det lär jag väl få höra ungefär tills jag dör.

http://toveee.blogg.se/2008/may/a-love-story.html#comment

Det är så härligt när man låter sig påminnas och kommer till insikt om saker.
Satt precis och tittade genom Eriks bilddagbok och blev helt varm i hela kroppen!

♥

jag fick jobb i veckan!
Så himla skönt och det kändes som om jag blev många kilo lättare (nu var ju tyvärr inte så fallet men känslan var otroligt skön!!!)

Sista dagen på Lundakarnevalen idag.
Eller ja, de enda planerna vi har är att se tåget igen.

Igår var helt underbart.
Hängde först på området och lyssnade på Melodikrysset live och picknickade, efter det såg vi tåget följt av spexet. Efter detta gjorde vi lite smånöjen. SUMOBROTTNING bland annat! Så jäkla kul!
Vid fem begav vi oss till Wermlands där vi drack många flaskor rosé och åt hamburgare! Mums!

Efter detta begav vi oss hem. Drack drinkar, spelade spel, dansade. Awesome!
Ännu senare begav vi oss till området igen för att se Salem som spelade. Var sådär, men stämningen var härlig! Kvällen avslutade vi på Wermlands och i alla fall jag däckade ganska mört när vi kom hem...

I morse orkade jag inte sova längre än till elva så jag tog en dusch och diskade undan efter helgens bravader. Nu är klockan tolv och om en timme ska vi se tåget. Kanske borde börja hälla lite vatten på mina "sambos" så att de vaknar. Jag är sjukt hungrig dessutom och det finns ingen mat.

Avslutar med det bästa citatet från Karnevalståget: "Vill man vara fin får man dricka vin!!!"

Nu ska vi busa för Ell!

Nu är det såhär att jag är lite konfunderad över sjukvården och dess system.

I februari fick jag en remiss till en knäortoped, men de påpekade att jag skulle behöva vänta i några veckor för att han inte är där så ofta. Efter två veckor ringer jag och frågar hur det går och får svaret att jag kommer att få vänta ytterligare några veckor. Veckan därpå har jag sjukt ont i knäet och ringer och säger att jag inte kan gå, varpå jag får en tid två dagar senare. Helt plötsligt fanns det tider eller? Efter detta får jag en remiss på MR i Hässleholm och får berättat för mig att kötiden är lång. Efter en månad, kanske en och en halv, ringer jag Hässleholm som berättar att jag får vänta i fyra veckor till och sen skickar de ut en kallelse. Idag, en och en halv månad senare ringer jag igen för att jag fortfarande inte fått någon tid. Och vet ni vad jag får för svar? Jo, de har minsann två tider lediga nästa måndag. HALLÅÅÅÅÅ! Hade jag inte ringt hade jag aldrig fått någon tid!!! Det är ju helt sjukt att man kan ringa till dessa ställen och bara få en tid, tjopp tjopp, medan andra sitter hemma och väntar på att få en kallelse som inte kommer. SJUKT dålig stil!!! Men ja, jag är överlycklig över att jag äntligen fått en tid, men det finns ju noll tillstymmelse till rättvisa i deras system. Gah!

Förklaring mottages gärna!!!

Pasta Carbonara är lätt i topp tio av det godaste jag vet. Var alldeles för längesedan jag åt det. Mums!!!

Nu sitter jag och väntar på att min tvättid ska börja. Sen ska jag till Ica och handla och sedan ska jag baka baka lite kaka.

Borde börja plugga också... meeeeep.

Jag måste bara uttrycka min glädje över att Erik tvingade mig till akuten igår när jag hade så ont att jag knappt kunde gå. De stack mitt knä, tömde det på vätska och sprutade in lite kortison. Idag känns det helt fantastiskt bra! Jag har inte haft ont på hela natten för första gången på fem månader! Bara det gör mig helt överlycklig. Kanske är det äntligen på väg att ge med sig. Och jag är väl medveten om att det kanske går tillbaka när kortisonet släpper men just nu tänker jag bara njuta av varje sekund som det är bra.

Helt underbart!!!!

Men så kan jag ändå inte låta bli att fråga mig varför inte Carema gjort detta för flera månader sedan? Hur svårt kan det vara??!!

Kissie är en pinsam människa!!!

...om du inte är snäll Emmie kommer du få den här som studentplakatsbild. Hihihihihi!

Det här är nog ändå min favoritlåt genom tiderna. Så jäkla underbar!!!

Sitter och lyssnar genom de mest spelade låtarna på min iPOD. Är det inte ganska konstigt ändå att jag lyssnade mer på fransk musik innan jag förstod vad låtarna betydde än nu såhär på efterhand?

Je sais les hivers.
Je sais le froid.
Mais la vie sans toi,
je sais pas.

Kan någon vänlig själ berätta för mig varför jag har så fruktansvärt ont i käken att jag knappt kan öppna munnen på morgnarna?

Säg inte att jag har börjat gnissla tänder eller något. Fast då borde jag väl ha ont i båda käkarna? Det är bara den på vänster sida. Jag blir tokig!!!