Söndagsfunderingar
Ibland när jag inte har något att göra brukar jag läsa igenom mina gamla inlägg här i bloggen. Jag har ju trots allt bloggat sedan 2006. Ganska sjukt ändå. Hur som helst, detta gör jag mest för att se vad jag gjorde och tänkte om saker och ting. Väldigt underhållande faktiskt! Det jag tycker allra bäst om att läsa är inläggen från mitt år i Frankrike. På något sätt finns det så mycket känsla i dem och när jag läser ett inlägg känner jag direkt vad jag tänkte och kände just i det ögonblicket. Det är ganska häftigt ändå! Hur som helst så insåg jag, när jag idag läste gamla inlägg, att min blogg blivit riktigt tråkig. Visst, jag har aldrig gjort något för att anstränga mig och skriva bra utan skrivit för att jag velat och när jag haft något speciellt att säga. Jag har heller aldrig haft något syfte med min blogg, inte föröskt få många läsare eller någonting, utan min blogg har mest funnits till för mig. Som en dagbok. Jag har aldrig varit dagbokstypen, så därför passar bloggtypen mig bättre. Visst det blir inte lika personligt för mig själv, jag kan inte skriva allt eller vad som helst, men jag kan ändå tolka sättet jag skriver på. Jag kan tänka när jag läser ett gammalt inlägg att "ja, men det var ju såhär jag ville skriva istället, men det passade sig inte" eller så minns jag en hel händelse/situation bara genom att läsa mina enkla små ord om denna. Och det är riktigt kul.
Tillbaka till tråkigheten så insåg jag även att antingen fortsätter jag utan motivation och skriva massa tråkiga saker som inte hänger ihop eller så skärper jag mig och återinför Tove i bloggen. Jag kommer att försöka med det sistnämnda, men även om man bara vill skriva en sak ordentligt tar det tid som man kan lägga på andra saker än på att sitta vid datorn. Förr när jag spenderade timmar om dagen vid datorn kunde jag ägna mig åt detta utan problem, men nu har jag bättre saker att lägga min tid på. Jag tror att det jag egentligen vill säga, utan utsvävningar, är att jag ändå saknar att kunna läsa min personliga blogg. Den kommer att komma tillbaka, jag ska bara finna motivationen först. Det är trots allt riktigt kul att skriva.
Sålänge bjuder jag på detta inlägg från slutet av mitt år i Frankrike. Kan säga att jag skrattade rejält när jag läste det nyss. Så mycket skratt och minnen. Minns speciellt hur jag två helger innan hade varit och träffat Erik i Paris, men det var det fortfarande ingen som visste om så jag kunde inte nämna det, även om det förmodligen var den mest fantastiska och spännande upplevelsen på hela mitt år i Frankrike. Det var svårt, haha. Förstår dessutom inte hur jag kunde hålla mig ända tills någon vecka efter att jag kommit hem innan jag berättade det. Ganska roligt ändå. Det lär jag väl få höra ungefär tills jag dör.
http://toveee.blogg.se/2008/may/a-love-story.html#comment
Tillbaka till tråkigheten så insåg jag även att antingen fortsätter jag utan motivation och skriva massa tråkiga saker som inte hänger ihop eller så skärper jag mig och återinför Tove i bloggen. Jag kommer att försöka med det sistnämnda, men även om man bara vill skriva en sak ordentligt tar det tid som man kan lägga på andra saker än på att sitta vid datorn. Förr när jag spenderade timmar om dagen vid datorn kunde jag ägna mig åt detta utan problem, men nu har jag bättre saker att lägga min tid på. Jag tror att det jag egentligen vill säga, utan utsvävningar, är att jag ändå saknar att kunna läsa min personliga blogg. Den kommer att komma tillbaka, jag ska bara finna motivationen först. Det är trots allt riktigt kul att skriva.
Sålänge bjuder jag på detta inlägg från slutet av mitt år i Frankrike. Kan säga att jag skrattade rejält när jag läste det nyss. Så mycket skratt och minnen. Minns speciellt hur jag två helger innan hade varit och träffat Erik i Paris, men det var det fortfarande ingen som visste om så jag kunde inte nämna det, även om det förmodligen var den mest fantastiska och spännande upplevelsen på hela mitt år i Frankrike. Det var svårt, haha. Förstår dessutom inte hur jag kunde hålla mig ända tills någon vecka efter att jag kommit hem innan jag berättade det. Ganska roligt ändå. Det lär jag väl få höra ungefär tills jag dör.
http://toveee.blogg.se/2008/may/a-love-story.html#comment
Kommentarer
Trackback