Tove

Onsdag förmiddag och jag är hemma, frisk och kry, men sjukanmäld. Tack Mireille, du är bäst!

Anledningen till detta är helt enkelt att det är veckan för Bac Blancs och att jag tycker det är väldigt onödigt att gå i skolan när jag inte har någonting att göra där ändå. Jag tänker inte sitta och skriva prov i åtta timmar om dagen som jag inte får något för ändå. Exakt så sa jag till Mireille också när jag skulle övertala henne att sjukanmäla mig, och hon är fullkomligt på min sida med orden "onödigt och stört" om jag måste vara där ändå. Mitt bästa argument var att jag ju faktiskt lär mig bättre franska av att umgås de sista dagarna med Sonja än att sitta och göra ingenting i ett klassrum. Et me voilà! Från igår är jag alltså sjukanmäld och tänker vara det till och med fredag, då ska jag ändå gå dit och skriva engelskaprovet tänkte jag. Sonja är ju ändå inte kvar då så, och dessutom är det mellan 8-11 och normalt sett har jag lektioner till 12.15 på fredagar så jag vinner ju på det ändå.

Igår var jag och Sonja i St Malo. Som jag gillar den staden! Det är så underbart mysigt och vackert och allt vad man kan tänka sig. Tog tåget dit vid halv tio och var framme en timme senare. Tågen är sjukt mycket softare och fräscha här. Vive la france! Fast och andra sidan kostade oss 18 euros att åka tur och retur till St Malo, så det kan ju diskuteras i alla fall. Spenderade dagen genom att gå runt staden på muren, njuta av vädret (sol, inte ett moln på himlen), äta och äta. När jag tänker på det så känns det inte som om vi gjorde mycket mer än att äta. Till lunch blev det galettes, sallad och cider. Efter det att vi ätit började vi gå lite genom staden och tio minuter senare satt vi på ett café där jag drack en cola och Sonja drack en varm choklad. Spenderade en och en halv timme på detta café och många incidenter senare begav vi oss på en liten tur i staden igen. Slutade med att vi åt gaufres med nutella (det är faktiskt tradition och därmed obligatoriskt om man är i St Malo) och sedan gick vi och satte oss på stranden som nu var beträdningsbar, eftersom tidvattnet gått ut. Gick ut till en liten ö och satte oss på klipporna och det var helt underbart. Lä och sol som steker. Vad slår det? Tog tåget hem vid fem och var tillbaka i L'Hermitage klockan sju. När vi gick in genom dörren blev vi attackerade av en Marion som jag aldrig sett så glad förut. Hon blev antagen till skolan i Canada!!!! Tjoohoo! FELICITATIONS! Är himla glad för hennes skull, så glad! Jag vill också! Så ja, nu skämtar vi mest om hur roligt hon kommer prata när hon gått klart sin utbildning där borta om fem år och kommer tillbaka till Frankrike. Det är inget jag vill missa kan jag ju säga!

I eftermiddag ska jag och Sonja gå på bio och se filmen jag missade när jag var sjuk i söndag. Bienvenue chez le ch'tis! som ska vara riktigt roligt tydligen. Får se om vi kanske hittar på något annat också, det är trots allt hennes sista dag idag. Sen åker hon hem imorgon vid ett och sen är allt som vanligt igen. På gott och ont.

Är precis klar med översättningar av kursplaner och inskrivningsblanketter till Mme Clec'h. Hon går mig på nerverna och jag har insett att hon är nog det enda jag inte kommer sakna när detta är slut. Jag kan ju säga som så att det finns en bra anledning till varför Sonja kan säga "jävla fitta" på svenska. 

I've become so numb.