en fait,
när jag sitter och tittar ut genom fönstet och tänker på det så har jag nog aldrig sett såhär mycket regn förut.
psssssst!
nine in the afternoon - panic! at the disco
sikta mot stjärnorna
hej,
onsdag eftermiddag. jag har helg sedan igårkväll.
vädret växlar mellan sol, ösregn och åska.
fråga inte, man kan inte förstå vädret här.
som jag brukar säga med funderlig min när jag solar,
"je comprends pas les nuages aujourd'hui",
just eftersom molnen rör sig på alla håll.
normalt sett går de på ett håll?
men inte i bretagne.
i alla fall, den meningen har blivit lite utav en
tove-klassiker här, så marion ältar den stup i kvarten nu.
jag vill också stå vid valborgsbrasan ikväll,
och höra manskören sjunga sköna maj.
valborg är en av de bästa festerna på året.
första utefesten. det är speciellt.
nu blixtrade det igen.
och nu vibrerade hela marken.
borde jag ens sitta kvar här med min dator?
kan ju inte säga att jag har mycket lust att gå härifrån just nu i alla fall.
imorgon har jag och marion ff hela dagen.
hon skulle inte med på släktmiddagen för att hon behövde plugga,
och jag ville inte följa med om inte hon skulle med för jag kommer
bara ha väldigt tråkigt då. dessutom ska vi på fest på kvällen sen,
så det var inte säkert att vi skulle vara hemma till det då.
det jag skulle säga egentligen (jag vet, jag pratar för mycket) var att
då ska vi göra pizza och kränga glass. det är det vi gör när vi är hemma själva,
äter ungefär allt vi kommer över.
har kommit på mig själv, och dessutom blivit väldigt påmind om det också
att jag bara pratar om mat. (nu öppnade himlen sig igen).
dessutom tänker jag på mat hela tiden också. okej, inte hela tiden,
men ofta. men när jag tänker efter så har man inte så mycket val när man
passerar ett boulangerie (bageri) varje tionde meter. dessutom är mat det enda
fransmän pratar om också.
alltså, jag har bara blivit väldigt fransk.
hjärtat slår bom-bom-bom-bom.
ha en trevlig valborg allihop,
jag hoppas ni har behagligare väder än vad jag har. (blixt!)
...men min skatt är kvar i paris
j'irai chercher ton coeur
drömde att jag sa hejdå till ma famille.
ni ser ju hur patetisk jag börjar bli.
dessutom saknar jag marion något fruktansvärt efter tre dagar utan henne.
hur ska jag någonsin klara av att lämna detta?
25 ans de marriage

Vi åkte till Cancale för att fira Mireille och Philippes 25-åriga bröllopsdag på den näst finaste restaurangen i Bretagne. Kort och gott, jag har aldrig druckit så gott vin och jag har aldrig ätit så mycket i hela mitt liv. Bäst var dessertvagnen på tre våningar full av olika sorters desserter (verkligen allt man kunde tänka sig), och att man sedan fick fylla en stor mattallrik med allt man ville ha i dessertväg. Med tanke på hur fransk jag blivit så var det som att befinna sig i himmelriket.







bref; le doigt ma chérie,
les boudins

bref,
j'en ai marre de rien faire et en plus madame clec'h,
elle fait chier avec ses traductions.
marion est partie dormir chez son copin,
donc, je serai tout seule ce soir.
en plus. blah.
et il pleut.
tout fait chier aujourd'hui.
ma famille me manque.
mes amis me manquent.
et en fait, tout me manque aujourd'hui.
même la philo à l'école me manque,
et là, je vous assure, ça devient grave.
à tout à l'heure.
kanske en dröm, inte vet jag
kollade runt på ett forum och hittade detta, som handlar om en kaffekopp, väldigt märkligt ändå:
"Jag sitter här och ser på kaffekoppen framför mig. Den meddelar sig till mig som en kaffekopp genom mina sanser såsom syn och rörlighet i min kropp (jag kan se koppen från många vinklar beroende av hur jag flyttar mig själv i rummet). Kaffekoppen är en kaffekopp för att dens uttryck samsvarar med vad jag vill säga är mitt begrepp om en kaffekopps utseende. Den har en speciell form, har hank att hålla i och är av ett material som är ägnat att hålla på kaffen och dricka kaffen utav. Jag menar mig själv klart kunna skilja mellan en kaffekopp och ett vattenglas, samt mellan kaffekoppar av olikt material och form men ändå kunna avgöra om det är en kaffekopp (eidetisk variation för att säga det på Husserls språk). Kaffekoppen är en kaffekopp för att den är satt samman av de kvaliteter som utgör en kaffekopp, dessa kvaliteter är kvaliteter som jag själv ger den. Människan har ett sanseapparat som är ganska så unikt då apparatet finns strukturerat i den männskliga anatomin, ögonen hos människan och hjärnan hos människan har sin helt unika utformning i förhållande till andra djur. Det är för exempel helt klart att en fladdermus vill sansa kaffekoppen något helt annorlunda än en människa.
Om alla människor dör. Är kaffekoppen fortfarande en kaffekopp?"
i'm not going anywhere
våren är tillbaka på riktigt. (je touche peau de singe) underbart.
jag och marion äter i solen på terassen i solglasögon varje dag. underbart.
jag är brun. underbart.
j'ai toujours préféré aux voisins des voisines.
mest för att den låten är härligt bra.
horribelt är dock att lösgodis kostar 1.85 EURO per HEKTO.
det är bara sinnessjukt. dessutom kan man inte riktigt kalla det lösgodis,
snarare "åh, en haribopåse, den tömmer vi i denna låda så det ser finare ut och så kan vi säjla det mycket dyrare".
presque,
efter lovet är det 19 skoldagar kvar. ska man skratta eller gråta? tänk att jag faktiskt kommer sluta i denna merdiquiga skola. ha ha. lite härligt är det ändå. fransk skola säger jag bara... det kommer vara mitt favoritskämt efter detta år. fransk skola. ha ha ha.
puisque voilà un chou-fleur,
take me back to the stars
LENA + ORUP PÅ TURNE I HÖST
Malmö 19 november
äntligen har jag något att se framemot nästa år. tjoho!
oh happy day
the scientist
helt plötsligt blev allting väldigt tyst och tomt.
ingen som snyter sig i örat på mig längre. ehm, fin bref.
njuter av min sista dag som "sjuk" och fruktar det kommande lovet.
visst, det ska bli skönt att inte gå i skola under två veckor,
men alla åker iväg. antingen hem till sig eller till paris,
i en vecka eller två. vilket betyder att jag kommer ha ungefär inget att göra.
men aja, allt är bättre än åtta timmar lektioner om dagen.
solning i parken lockar idag, men först uppdrag rädda franz.
bonne après-midi!
chagrin
veckans sorgligaste nyhet: mireilles motorcykel är såld, vilket betyder: ingen mer motorcykel för mig. jag som hade sett fram emot det hela vintern. dommage.
st malo

le 9 avril
Onsdag förmiddag och jag är hemma, frisk och kry, men sjukanmäld. Tack Mireille, du är bäst!
Anledningen till detta är helt enkelt att det är veckan för Bac Blancs och att jag tycker det är väldigt onödigt att gå i skolan när jag inte har någonting att göra där ändå. Jag tänker inte sitta och skriva prov i åtta timmar om dagen som jag inte får något för ändå. Exakt så sa jag till Mireille också när jag skulle övertala henne att sjukanmäla mig, och hon är fullkomligt på min sida med orden "onödigt och stört" om jag måste vara där ändå. Mitt bästa argument var att jag ju faktiskt lär mig bättre franska av att umgås de sista dagarna med Sonja än att sitta och göra ingenting i ett klassrum. Et me voilà! Från igår är jag alltså sjukanmäld och tänker vara det till och med fredag, då ska jag ändå gå dit och skriva engelskaprovet tänkte jag. Sonja är ju ändå inte kvar då så, och dessutom är det mellan 8-11 och normalt sett har jag lektioner till 12.15 på fredagar så jag vinner ju på det ändå.
Igår var jag och Sonja i St Malo. Som jag gillar den staden! Det är så underbart mysigt och vackert och allt vad man kan tänka sig. Tog tåget dit vid halv tio och var framme en timme senare. Tågen är sjukt mycket softare och fräscha här. Vive la france! Fast och andra sidan kostade oss 18 euros att åka tur och retur till St Malo, så det kan ju diskuteras i alla fall. Spenderade dagen genom att gå runt staden på muren, njuta av vädret (sol, inte ett moln på himlen), äta och äta. När jag tänker på det så känns det inte som om vi gjorde mycket mer än att äta. Till lunch blev det galettes, sallad och cider. Efter det att vi ätit började vi gå lite genom staden och tio minuter senare satt vi på ett café där jag drack en cola och Sonja drack en varm choklad. Spenderade en och en halv timme på detta café och många incidenter senare begav vi oss på en liten tur i staden igen. Slutade med att vi åt gaufres med nutella (det är faktiskt tradition och därmed obligatoriskt om man är i St Malo) och sedan gick vi och satte oss på stranden som nu var beträdningsbar, eftersom tidvattnet gått ut. Gick ut till en liten ö och satte oss på klipporna och det var helt underbart. Lä och sol som steker. Vad slår det? Tog tåget hem vid fem och var tillbaka i L'Hermitage klockan sju. När vi gick in genom dörren blev vi attackerade av en Marion som jag aldrig sett så glad förut. Hon blev antagen till skolan i Canada!!!! Tjoohoo! FELICITATIONS! Är himla glad för hennes skull, så glad! Jag vill också! Så ja, nu skämtar vi mest om hur roligt hon kommer prata när hon gått klart sin utbildning där borta om fem år och kommer tillbaka till Frankrike. Det är inget jag vill missa kan jag ju säga!
I eftermiddag ska jag och Sonja gå på bio och se filmen jag missade när jag var sjuk i söndag. Bienvenue chez le ch'tis! som ska vara riktigt roligt tydligen. Får se om vi kanske hittar på något annat också, det är trots allt hennes sista dag idag. Sen åker hon hem imorgon vid ett och sen är allt som vanligt igen. På gott och ont.
Är precis klar med översättningar av kursplaner och inskrivningsblanketter till Mme Clec'h. Hon går mig på nerverna och jag har insett att hon är nog det enda jag inte kommer sakna när detta är slut. Jag kan ju säga som så att det finns en bra anledning till varför Sonja kan säga "jävla fitta" på svenska.
I've become so numb.
en bref



puisque volià un chou-fleur
fredagen var minst sagt underbar.
hade 18 grader och jag och sonja spenderade dagen i parken atandes jordgubbar, pain au chocolat, croissant au chocolat och ja, bref, vi frossade.
det ar sa underbart forsta dagen pa aret man kan ga i tshirt och shorts (fast med strumpbyxor da). sa fritt, sa harligt.
pa kvallen at vi med marion pa thairestaurang och det var hur gott som helst. fortsatte till en bar efterat och aven pa kvallen var det inte ens for kallt for att ga utan jacka. sanna har dagar far mig att inse att jag ar gladare an jag nagonsin varit har i frankrike. allt ar sa perfekt.
igar hande inte mycket. handlade med mireille efter det att vi lamnat sonja pa skolan. jag vagrade ga pa oppet hus, eftersom det inte var obligatoriskt. ar i skolan 8-18 varje dag annars sa aldrig i livet att jag gar dit en lordag ocksa.
vaknade i natt av att jag var sjuk. kul. jag hatar att spy och tror aldrig att jag ska klara mig levande genom natten. usch. mar bra nu dock men har inte sovit nagonting sa ja, jag ska krypa tillbaka i min sang efter detta.
ska pa bio ikvall klockan 20. vet inte vad vi ska se annu dock. de andra tre var dar i morse ocksa men jag ville inte riskera att spy i biosalongen sa jag stannade hemma.
en vecka kvar innan lov. sonja aker pa torsdag och jag har bac blancs. hoppas mireille gar med pa att jag far vara "sjuk".
ciao.
tillbaka till dåtiden
klockan är 12:54 och jag och sonja befinner oss på McDo som gamla tider. nostagli nostalgi. var mer eller mindre tvungen att gå hit med tanke på hur mycket min dator håller på att dö för att jag inte uppdaterat någonting på fyra månader (den du mamma! jag behöver uppdatera). franz klarar inte ens av att läsa enheter som man kopplar in i datorn. kamerakort och ipod och så vidare. den blir en fet reklammation av honom när jag kommer hem kan jag ju lova.
solen skiner och vädret är perfekt. om tio minuter (ungefär, för då dör mitt batteri som jag hade glömt att ladda) ska vi bege oss till den stora parken där vi ska tillbringa eftermiddagen i solen. steka och beklaga oss över Mme Clec'h är bara exempel på det vi ska göra. Ska köpa lunch med oss dit. Eller jag ska i alla fall.
Ikväll är det utgång och restaurang som gäller för mig, Sonja och Marion. Vi ska äta Thai, och jag är i extas för det är det godaste jag vet. Helt gudomligt är det.
nu går jag och mina solglasögon till parken för att njuta av en välkomnad helg.
bisous.
chou-fleur

bättre sent än aldrig
sonja, kom i onsdags och det var hur underbart som helst att se henne igen. kändes som om det var en vecka sedan vi träffats och efter två sekunder var allt som vanligt igen. kändes ungefär som att dessa månader varit som en lång lång helg och att nu blev det som innan igen. det märks verligen att hon är här, nu kan man säga störda saker om fransmän och faktiskt inse att det är roligt, man skrattar så att man håller på att krevera ständigt och vi underhåller folket på bussarna genom vårt unika sätt att prata (that is: franska, svenska, tyska, engelska) i torsdags var det en tant som verkligen vek sig av skratt åt oss när jag skulle förklara ett ord som jag sagt på franska och sa att jag inte kunde det på engelska men att det var såhär på svenska. sonja utbrister då: JA, men det är såhär på tyska! hahaha. fem minuter till och den tanten hade legat på golvet. fast hon var väldigt jobbig.
paris, i helgen med svenskarna var fantastiskt. även om jag inte hade någon som helst lust att prata svenska innan helgen så var det väldigt skönt. inga skämt är så bra som svenska skämt. lördagsnatten var något av det sjukaste jag varit med om och jag håller med min mamma om att det är bra att hon inte vet vad jag har för mig hela tiden. men vi var bra, och vi kom hem med onda fötter (jävla h&m-skor) klockan 6 på morgonen.
ostron, åt jag för första gången igår. och jag är nu väldigt stolt över att kunna säga att det är det äckligaste jag någonsin ätit. tänker hela tiden på hur rätt ulrica hade när hon sa att det kunde beskrivas såhär: "tänk dig att svälja en manet och få en kallsup samtidigt". usch, säger jag bara. jag mår fortfarande illa när jag tänker på att jag har ett ostron i magen.
våren, har äntligen återvänt efter en månad av ständigt regn (peppar peppar ta i trä!) och idag ska det vara 17 grader på eftermiddagen. hittade en lapp utanför min dörr i morse där det stod att vi inte får öppna veluxarna. alltså, känns det fortfarande ganska mycket som natt just nu. vädret ute är underbart dock! tant pis! de målar om huset tror jag, för det hörs massa störiga ljud utifrån. när sonja tagit sin dusch ska vi gå ner och baka scones och sedan ska vi bege oss in till stan. idag är det färgglatt och solbrillor som gäller! tjoho!
min familj, nej, jag har inte glömt bort er. jag älskar er och ni är bäst!
puisqu'on est trop normal

